På vägen tillbaka började värkarna komma tätare och göra mer ont, klockan hade hunnit bli 15.00 innan vi var tillbaka på förlossningen igen. Dags för ny ctg kurva och ytterligare en undersökning. Värkarna kom mer regelbundet igen och jag var nu öppen 4 cm. Vid 17-tiden började jag få väldigt intensiva värkar som tyvärr inte hände så mycket med så efter att vi samtalat med barnmorskan bestämde vi att jag skulle ta en petidin spruta, den visade sig fungera jätte bra, jag fick nu vila lite mer mellan värkarna samtidigt som värkarna började te sig lite bättre på ctg kurvan. Jag fortsatte att andas genom värkarna de kommande timmarna tillsammans med hjälp från min J. Han fick inte lämna min sida en sekund. När klockan hade blivit 22.00 fick vi en ny barnmorska en helt underbar barnmorska, Susanne. Jag hade då suttit en stund i sängen och tänkte nu att jag skulle testa att ställa mig i en dusch, så långt kom jag dock aldrig. När jag väl reste mig upp började värkarna ta i och det gjorde nu riktigt ont. Mina tankar började gå lite emot ifall jag skulle be om en EDA, då tittade barnmorskan (så att jag ej såg) på J och pekade på klockan, det fanns det helt enkelt inte tid med. Jag gick en stund fram och tillbaka med gå-bordet inne på rummet för att sedan sätta mig i sängen igen. Vid midnatt bestämde jag mig för att prova lustgasen, till min besvikelse så mådde jag fruktansvärt illa av den trots att vi ökade syrgasen och minskade på lustgasen, det gick helt enkelt inte...